I'm gonna swing from the chandelier, I'm gonna live like tomorrow doesn't exist. I'm gonna fly like a bird through the night, feel my tears as they dry

Kommentera
Tisdag. Snart har jag jobbat i tre månader. Galet så tiden går. Samtidigt som det känns som att jag varit här mycket längre. Tiden går liksom både snabbt och långsamt...
 
Anyway. Midsommar har passerat. Jag hade panik flera veckor innan eftersom jag verkligen inte ville spendera långhelgen med att sitta hemma och glo, bara jag och Johan. Vi hade funderingar på att åka till Älmhult där Linda bor, men tågbiljetterna kostade ju alldeles för mycket. Jag funderade på att åka upp till Piteå men biljetterna dit kostade lika mycket. Det hela slutade med att jag och Johan bjöd in till middag och fest hos oss, och vi fick både Toffe, Marie och Erika på middag. Senare kom även Maria Fränstam och Viktor Thörn på besök och spenderade kvällen med oss. Det var en riktigt bra kväll och goda mojitos ;)
 
Toffe och Marie sov över och vi började lördagen med en dunderbrunch i form av rester från fredagens middag samt efterrätten. VI hade ju mat för hela grannskapet där på lördagen, så ni kan ju gissa hur mycket rester det blev.
 
Kl 13 tog vi bussen till Grisslehamn för att åka Eckerölinjen till Åland, bara över dagen. Vi åkte alltså båt, bakis som vi var. Tror att alla mådde mer eller mindre illa av att det gungade på rätt bra, men trots allt var det en trevlig resa. Härligt att göra något utöver det vanliga sådär :) Vi kom hem till Uppsala vid 21 och då sa vi även hej då till Toffe och Marie som åkte hem till Stockholm.
 
Tänk att jag och Toffe skulle bo såpass nära varandra någon gång i livet, så vi bara kan ses över en helg. Är inte det rätt kul? Jag är verkligen glad över att vi fått så bra kontakt igen :) Vi är ditbjudna 16 augusti, så senast då kommer vi ses igen ^^ Jaa... det är ett bra tag kvar till 16 augusti, men både Toffe och Marie är upptagna människor så framförhållning krävs ;)
 
Jag har även fått veta när farfar ska begravas. 11 juli är datumet. 10 juli åker jag upp till Piteå och spenderar hela helgen där. Känns skönt att veta att jag får komma hem till släkten ett tag snart. Saknar dem nåt så otroligt. Detta är första sommaren sen jag flyttade hemifrån som jag inte är i Piteå, och det känns. Känns som att man plötsligt blivit vuxen på riktigt. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det... Saknar även mitt hemtjänstsommarjobb lite. Alla underbara vårdtagare och arbetskollegor. Inte för att mitt nuvarande jobb är fy skam heller. Biståndshandäggare i fjärde största staden i Sverige. Jag har ett jobb inom det jag utbildat mig till. Jag tackar och bockar!