Hormonerna svallar nu dag fyra som förälder. Det kom redan igår när mjölken började rinna till. Kvällarna är den jobbigaste tiden av någon anledning. Tårarna bara kommer både av frustration, att jag känner mig kränkt över något men även av ren kärlek
av att titta och höra mitt barn. Det är en mäktig känsla och samtidigt skrämmande känsla att vara förälder, men jag är så otroligt glad över att ha Johans stöd genom allt. Det är outstanding. Han kan få mig att le och tänka mer logiskt på mina sämsta
dagar.
Jag har tänkt skriva min förlossningsberättelse, men tiden finns inte riktigt för det just nu. Vi är inlagda på bb eftersom lillan har gulsot. Hon behandla just nu genom att dygnet runt ligga på en uv-matta med ögonbindel. Det ser rätt illa ut när
man ser henne, men hon är stencool och tar det med ro.
