Grattis mina vänner!
Det kändes fruktansvärt jobbigt att fara till skolan idag. Jag hade en så bra helg, bortsett från gårdagen, och dessutom var jag jättejättetrött i morse när klockan självklart ringde. Jag hade lika gärna kunnat ligga kvar i sängen för jag hade inte missat överdrivet mycket, det vill jag lova.
Det var en ganska konstig dag egentligen.. Jag gissar att det beror på att några i min klass vet hur jag mår, utan att de har frågat och utan att jag sagt något till dem. Dessa människor är dessutom inte dem som står mig närmast i klassen. Det känns lite suspekt och lite obehagligt. Om dessa människor märker det så är de antligen ena riktiga personkännare, eller så struntar mina närmare vänner i hur jag mår... Men det tror jag väl inte. Samtidigt känns det oerhört bra att någon bryr sig och lägger märkte till mig.
Förmodligen skulle jag kunna skriva hur mycket som helst om det här.. men jag orkar bara inte.
Grattis igen :) Toffe, du är bäst.
I don't know how else to put this - it's taken me so long to do this
I'm falling asleep and I can't see straight
My muscles feel like a melee - body's curled in a u-shape
I put on my best, but I'm still afraid
Propped up by lies with promises - saving my place as life forgets
Maybe it's time I saw the world
I'm only here for awhile - but patience is not my style
And I'm so tired that I got to go
What am I supposed to want now? What am I supposed to do?
Did you really think I would see this through?
(Detta är min egen tolkning av denna låt)