Ja nu är jag tillbaka i Sverige igen. Det känns konstigt, även om det känns mer och mer normalt för var dag som går.

Sista dagarna i Israel/Palestina var väldigt känslofyllda. På torsdagen var vi i Haifa och träffade en svensk israel vid namn Anna. Hon berättade lite om judendomen och om israelse syn på situationen. Det var sådär.
Haifa var i alla fall rätt så vackert, men tyvärr fick vi inte tid till att se så mycket som vi hade velat.

På fredagen var det sista praktikdagen. Jag ville verkligen inte sluta praktiken och var känsloladdad hela dagen. När personalen sa att de skulle sakna mig fylldes mina ögon av tårar och allting kändes väldigt trist. Som avslutningspresenter, och även som födelsedagspresenter, fick jag jordgubbstårta som Inger hade bakat och denna fick alla på ICB ta del av, ett halsband med ett olivblad, ett tackkort från Inger samt en glasängel från Inger. Gulliga Inger!

Jag fick förresten veta att alla olivbladshalvsband är unika, gjutna efter olika olivblad. Jag älskar det! Olivträd och olivblad är verkligen ett kännetecken för Palestina.

Jag gick hem från praktiken kl 17 och kl 19 var jag där igen för att titta på dansföreställningen "Portraits of fear" tillsammans med Erika, Ida och Idas man Osama. Det var jättebra. Lokala dansare som var riktigt duktiga.

Efter dansen var klar träffade vi den andra Osama som skulle följa med dansgruppen till Dar Al-Balad i Beit Sahour. Erika ville inte följa med utan åkte hem till familjen och tog det lugnt, medan jag följde med Osama till Dar Al-Balad och dansade och drack lite öl och vin. En annorlunda valborgsmässoafton kan man väl säga. Jag var hemma runt 1 på natten och då var det gonatt.

På lördagen packade jag klart allting, åkte upp till ICB och lämnade en skarvsladd som jag hade fått med mig hem samt sa hej då till Osama för andra gången. Jag och Erika gick sedan och åt lunch tillsammans med Ida och sa även hej då till henne. Kring 16 åkte vi in till de andra i Jerusalem med alla våra grejer och firade sedan min födelsedag genom att äta middag på restaurant. Mina gulliga vänner bjöd mig. Kring 23 gick vi hem till tjejerna och åt glass och fruktsallad. Mums. Stämningen var inte på topp eftersom ingen ville lämna Israel/Palestina. Vi pratade knappt med varandra och jag tyckte att det var otroligt jobbigt. Alla stängde in sig inom sig själva på något sätt.

Söndagen kom och hemfärden var ett faktum. Jag och Nalle grät en hel del på väg till flygplatsen. Fem minuter innan flygplatsen blev vi stoppade i en säkerhetskontroll där vi blev fast i 1.5 timme utan någon anledning. De skannade våra saker och oss flera gånger. Sen, en och en halv timme senare fick vi åka vidare till flygplatsen där vi fick gå igenom samma procedur igen. Vi fick nummer 6 på skalan på hur farlig man anses vara för säkerheten. Vi var visst otroligt farliga. De gick igenom varenda liten pryl i våra resväskor och skannade oss, visiterade oss och gick iväg med mina skor och kollade dem också. Herregud. De kollade till och med så jag inte hade några sprängämnen i håret...

Vi kom till Göteborg kl 21.30 på kvällen. Erika och Ana blev hämtade av sina föräldrar medan jag och Nalle sov över på flygplatsen, haha. Vi hittade varsin bänk som vi sov på och oj så gott vi sov. Vi ville liksom inte göra slut på vårt äventyr för tidigt. På måndagmorgonen åkte vi in till Göteborg kring 7 på morgonen där vi satte oss på Espresso house och åt frukost. Vi gick och köpte biljetter till tåget mot Jönköping och träffade älskade Theo en sväng! Gumman! Jag fick nyckeln till Mullsjö och sedan åkte jag och Nalle hemåt. Nu sitter jag i Mullsjö och ugglar. Känns så konstigt att jag bara för några dagar sedan var i mitt andra hem, Betlehem.

Back in Sweden

Israel/Palestina Kommentera

Ja nu är jag tillbaka i Sverige igen. Det känns konstigt, även om det känns mer och mer normalt för var dag som går.

Sista dagarna i Israel/Palestina var väldigt känslofyllda. På torsdagen var vi i Haifa och träffade en svensk israel vid namn Anna. Hon berättade lite om judendomen och om israelse syn på situationen. Det var sådär.
Haifa var i alla fall rätt så vackert, men tyvärr fick vi inte tid till att se så mycket som vi hade velat.

På fredagen var det sista praktikdagen. Jag ville verkligen inte sluta praktiken och var känsloladdad hela dagen. När personalen sa att de skulle sakna mig fylldes mina ögon av tårar och allting kändes väldigt trist. Som avslutningspresenter, och även som födelsedagspresenter, fick jag jordgubbstårta som Inger hade bakat och denna fick alla på ICB ta del av, ett halsband med ett olivblad, ett tackkort från Inger samt en glasängel från Inger. Gulliga Inger!

Jag fick förresten veta att alla olivbladshalvsband är unika, gjutna efter olika olivblad. Jag älskar det! Olivträd och olivblad är verkligen ett kännetecken för Palestina.

Jag gick hem från praktiken kl 17 och kl 19 var jag där igen för att titta på dansföreställningen "Portraits of fear" tillsammans med Erika, Ida och Idas man Osama. Det var jättebra. Lokala dansare som var riktigt duktiga.

Efter dansen var klar träffade vi den andra Osama som skulle följa med dansgruppen till Dar Al-Balad i Beit Sahour. Erika ville inte följa med utan åkte hem till familjen och tog det lugnt, medan jag följde med Osama till Dar Al-Balad och dansade och drack lite öl och vin. En annorlunda valborgsmässoafton kan man väl säga. Jag var hemma runt 1 på natten och då var det gonatt.

På lördagen packade jag klart allting, åkte upp till ICB och lämnade en skarvsladd som jag hade fått med mig hem samt sa hej då till Osama för andra gången. Jag och Erika gick sedan och åt lunch tillsammans med Ida och sa även hej då till henne. Kring 16 åkte vi in till de andra i Jerusalem med alla våra grejer och firade sedan min födelsedag genom att äta middag på restaurant. Mina gulliga vänner bjöd mig. Kring 23 gick vi hem till tjejerna och åt glass och fruktsallad. Mums. Stämningen var inte på topp eftersom ingen ville lämna Israel/Palestina. Vi pratade knappt med varandra och jag tyckte att det var otroligt jobbigt. Alla stängde in sig inom sig själva på något sätt.

Söndagen kom och hemfärden var ett faktum. Jag och Nalle grät en hel del på väg till flygplatsen. Fem minuter innan flygplatsen blev vi stoppade i en säkerhetskontroll där vi blev fast i 1.5 timme utan någon anledning. De skannade våra saker och oss flera gånger. Sen, en och en halv timme senare fick vi åka vidare till flygplatsen där vi fick gå igenom samma procedur igen. Vi fick nummer 6 på skalan på hur farlig man anses vara för säkerheten. Vi var visst otroligt farliga. De gick igenom varenda liten pryl i våra resväskor och skannade oss, visiterade oss och gick iväg med mina skor och kollade dem också. Herregud. De kollade till och med så jag inte hade några sprängämnen i håret...

Vi kom till Göteborg kl 21.30 på kvällen. Erika och Ana blev hämtade av sina föräldrar medan jag och Nalle sov över på flygplatsen, haha. Vi hittade varsin bänk som vi sov på och oj så gott vi sov. Vi ville liksom inte göra slut på vårt äventyr för tidigt. På måndagmorgonen åkte vi in till Göteborg kring 7 på morgonen där vi satte oss på Espresso house och åt frukost. Vi gick och köpte biljetter till tåget mot Jönköping och träffade älskade Theo en sväng! Gumman! Jag fick nyckeln till Mullsjö och sedan åkte jag och Nalle hemåt. Nu sitter jag i Mullsjö och ugglar. Känns så konstigt att jag bara för några dagar sedan var i mitt andra hem, Betlehem.