Jericho
Igår, söndag, åkte jag, Erika, Nalle, Ana och Micke till Jericho, världens äldsta stad.
Vi hade bestämt att vi skulle åka ifrån Betlehem så att vi alla åkte från samma ställe på en gång. Vi skulle träffas på busstationen i Betlehem 08.30. När jag och Erika kom dit så var Nalle och Ana redan på plats... men vart Micke var, det visste ingen. Vi blev påflugna av taxichaufförer när vi kom till busstationen och alla ville köra oss till Jericho och de tyckte inte om att vi var tvungna att vänta på Micke, de ville ju iväg! Haha.
När Micke väl hittade ner från huvudgatan till busstationen (man måste gå igenom ett köpcenter och åka ner i garaget) så trodde vi att vi var på väg. Så fel vi hade... Vi fick en taxichaufför som inte kunde engelska så han sprang hela tiden iväg och hämtade en tolk och letade mer folk så vi kunde fylla bussen. Ungefär 09.30 kom vi iväg mot Jericho.
Vi åkte genom Abu Dies och åkte förbi bosättningen mitt emot Abu Dies och kontrasterna var inte att leka med. På ena sidan vägen var det smutsigt överallt, sopor, skrot, dåliga vägar, gamla bussar, halvt förfallna hus och fattigdom.
På andra sidan vägen var det moderna bussar, palmer, israeliska flaggor, blommor, parker, fina hus, nya vägar osv. Det är helt sjukt att se det. Man fattar inte...
När vi hade lämnat Abu Diesområdet bakom oss kom vi snabbt ut i ökenområdena där vi såg kameler, åsnor, får och getter samt beduiner. Jag är helt fascinerad över de där områdena. De är så mäktiga.
När vi väl kom fram till Jericho runt 10.30 började vi med att köpa frukt, något som Jericho är känt för. Vi fick provsmaka bananer och apelsiner och fy va goda de var! Så söta och saftiga. Jag kommer aldrig mer kunna äta en banan i Sverige för skillnaderna i smak är enorma.
Vi slog oss ner på en bänk och åt varsin persika innan vi fortsatte vår vandring mot Zachariasträdet. Trädet där Zacharias visst klättrade upp under tiden då Jesus fanns. Där fastnade vi sedan för att vi blev stoppade av en försäljare. När Nalle förhandlat till sig fyra armband (som slutade med att hon gick därifrån med åtta stycken, hon betalade nog överpris eftersom han öste armband över henne när de väl förhandlat klart) började vi den långa vandringen ut i öknen, bort från staden. Hettan blev påtaglig på denna promenad och jag blev väldigt gnällig. Jag hade glömt mina solglasögon hemma och mitt vatten började ta slut. Jag trodde seriöst att jag skulle dö för att det var så varmt. Jericho är beläget på världens lägsta punkt så det är alltid varmt där.
När vi hade vandrat i vad som kändes som en evighet i hettan kom vi fram till ett hus som visst var vårt mål. Det fanns en massa ruiner där från gammalt tillbaka, men vi ville inte betala för att se det, så istället slog vi oss ner i skuggan av en palm och åt banan. Haha, det låter helt sjukt och det var rätt komiskt. Men vi gör åtminstone något väldigt eget av våra resor!
När vi samlat lite kraft bestämde vi oss för att vandra tillbaka och istället ta sikte på Mount of Temptation, där det sägs att Jesus blev frestad av djävulen. För att ta sig upp på berget och till klostret som är beläget i berget fick vi åka linbana. Det var väldigt häftigt om än oerhört varmt.
När vi kom upp i berget tog vi lite kort och sedan började vi vandringen upp till klostret. Trappor, trappor, trappor... överallt.
Klostret var väldigt mysigt och stämningsfullt, och utsikten som erbjöds var inte fy skam. Vi såg bort till Döda havet, ut över Jericho och vi såg bergen i Jordanien. Fantastiskt!
Efter en timme uppe i berget åkte vi ner igen. Vi gick till gamla delen i Jericho där det kryllade av turister. Jag och Erika orkade inte med att se på ruinerna från den gamla tiden där så vi satt i skuggan bland alla turister medan de andra såg sig om kring ruinerna. När de hade kollat klart tog vi en taxi in till city igen, åt varsin schawarma och åkte sedan hemåt.
Dagen var jättetrevlig men den kändes oerhört lång. Vi var helt slut när vi kom hem runt 18. Men dagen var väldigt trevlig om än olidligt varm.