Live a life you will remember

Kommentera
Nu sitter jag och Lovisa på vårt hotell i Cat Ba, Vietnam. Igår lämnade vi Hanoi för att åka till Ha long bay. Vi åkte buss i 3,5 timme för att komma till piren i Ha long city. Där klev vi sedan på en båt och åkte genom ha long bay som är ett av de sju naturvärldsundren. Så vackert med alla öar, överallt! Och det turkosa vattnet. Tyvärr hade vi ingen sol och inget direkt värme på vår tur, men det var fint ändå.



Vi stannade för natten utanför piren i Cat Ba och sov alltså över på båten inatt. Vi var en grupp på ca 15 personer från olika länder. Vi hängde mest med två tjejer från England, Tess och Lindsey. Kvällen igår spenderade dock jag och Lovisa främst med vår guide Andi och killarna som jobbade på båten. And berättade lite om hur man skördar ris, sjukt svårt! Jag får dåligt samvete över att kasta bort ris nu när jag vet mer om vilket hårt arbete som ligger bakom! Ca kl 7 olika steg för att få fram ätbart ris med rätt konsistens och allt vad det ska vara.
Efter det försökte killarna lära oss lite vietnamesiska, bland annat att räkna till tio. Just nu kommer jag bara ihåg hur man säger 1,2,3 och 5. Men Andi lärde sig snabbt att räkna till 10 på svenska! Även om det var lite knaggligt. Det var nog det roligaste på hela kvällen igår. Alla andra på båten var rätt tråkiga och det var väldigt kallt ute så vi satt inomhus. Kallt innebär ca 19 grader men är då också den kallaste vintern på 70 år i Vietnam.



 Idag började vi dagen med frukost kl 7. Vi var punktliga och först på plats. En del trillade in 7.30 när frukosten egentligen var slut och började då dessutom specialbeställa rostade mackor när det inte fanns någon brödrost. Personalen gjorde allt för att få till något som liknade rostade mackor, .men det dög inte och personen i fråga skickade tillbaka mackorna. Inte okej!!!

Efter frukosten paddlade vi lite kajak trots kylan.
Återigen så vacker omgivning. Helt otroligt. 

Vi bad bartendern ta kort på oss när vi paddlade , bildbevis är ju viktigt  ;)
När vi kom tillbaka till båten och jag tittade på bilderna på min telefon  så hittade jag även denna bild som bartendern hade tagit på sig själv 
Haha han var så gullig :)


När vi hade paddlat klart var det dags att checka ut och lämna båten. Vi åkte vi vidare på fastlandet till Cat Ba nature park. Typ naturreservat. Där skulle vi göra lite trekking, men ingen hade sagt hur mycket eller vilken typ av trekking. Såå.. att vandra 3 km fast typ 800 meters stigning hade jag inte räknat med. Jag var nära att protestera mot det hela för att jag tycker att det är viktigt att informera alla, men jag fortsatte vandra istället och tur var väl det. Vilken utsikt!



Efter denna vandring åkte vi till hotellet där vi checkade in och åt lunch. Sen åkte vi båt till Monkey Island där det fanns en massa apor som på riktigt jagade människor, aggressivt alltså. Tydligen blev folk bitna varje dag.




Efter Monkey Island har vi hängt på hotellet och mått.rätt gott. Nu ska jag snart gå och lägga mig. Imorgon blir det ännu en tidig morgon då resan tillbaka till Hanoi tar sin början. 


En annan sak som slagit mig under denna resa är vilket privilegium det är att faktiskt kunna göra detta. Ta ledigt från jobbet och åka runt i världen ett tag. Kunna spara såpass mycket pengar att det är möjligt.
 Både vår turguide i Laos och vår guide nu hade aldrig varit utanför sitt hemland. De har inte råd för att de tjänar för dåligt och de måste spara pengarnatill att utbilda sig. Andi berättade att han pluggade halvtid och jobbade halvtid för att ha råd med studierna. Han tjänade inte mer än 250 dollar i månaden och för honom kostade det 400 dollar att studera i fyra månader. Vi har det så sjukt bra i Sverige och vi inser det nog inte riktigt. Eller åtminstone inte jag, förän allt sätts i perspektiv. Medan jag tar ledigt från jobbet för att hitta och förverkliga mig självoch mina drömmar så har andra människor dubbla jobb eller jobbar och utbildar sig samtidigt för att ha råd att leva. Det är rätt sjukt. Det hade så enkelt kunnat vara ombytta roller också. Det är verkligen värt att tänka på