Believe that time is always forever, and I'll always be here. Believe it till the end
Jag har också tagit det lugnt idag. Har haft funderingar på att gå runt och titta i staden på egen hand, men det har inte blivit så. Imorgon ska jag däremot försöka göra det om Lovisa inte mår bättre och orkar följa med. Kanske gå och sätta mig på ett café eller något.
Jag har iaf skypeat med både mamma, pappa och Johan vilket kändes bra! Mamma ringde redan vid 10 I morse, vilket då var kl 04 hemma i Sverige. Hon kunde inte sova.
Det var så mysigt att prata med Johan också. Även om det gått mindre än en vecka sedan vi sågs, men det kändes tryggt och hemma att höra hans röst och jag fick ytterligare lite hemlängtan. Det går förhoppningsvis över när vi gör lite mer saker om dagarna.
Imorgon skulle vi egentligen åka till Chiang Rai, men vi ringde till chauffören och bokade om till måndag då Lovisa förhoppningsvis mår bättre. Så imorgon blir det alltså ännu en dag i Chiang Mai.