Not ready to say goodbye, so instead let's save tonight

Längesedan den senaste uppdateringen, men denna gång har jag ett giltigt skäl till att det tagit lång tid. Sedan i onsdags har mitt liv konstakt bestått av flytt. Packning och städning, i princip dag in och dag ut. Roligt liv ;) 
 
Senaste veckan har bestått av ganska många känslostormar i och med flytten till Johan och även en stress för framtiden blandat med känslan av att stå och stampa och inte komma någon vart. Det är rätt frustrerande att bara gå och vänta på att livet ska börja. Det är så lätt att gå och längta och stampa och glömma bort nuet. Jag har exempelvis gråtit över att jag varit tvungen att lämna min kära, fina, fantastiska, underbara röda soffa bakom mig i denna flytt. Det fanns inte en chans att vi skulle få med den varken till Johan eller till Uppsala. Men soffan har haft en stor betydelse i mitt liv och det var väldigt tungt att lämna den bakom sig. Samma sak var det egentligen med hela min lägenhe där det fanns så många minnen från tiden i Östersund. Alla gånger jag och Maria spelat gitarr och sjungit, alla gånger jag, Huong och Maria legat på golvet och skrattat, pannkakosonsdagarna, Grey's Anatomy med Maria, första middagen med Johan med mera.
 
 
 
Jag har haft lite svårt att hantera dessa känslostormar ibland vilket gjort att jag överreagerat. Johan har som vanligt fått ta de flesta smällarna. Det är tur att han har mycket tålamod ♥ annat går inte när man är tillsammans med mig ;) Johan har dessutom under den senaste veckan lagt allt viktigt han haft att göra åt sidan för att jag skulle bli av med min lägenhet från 1 mars och därmed slippa betala hyran fram till sista maj. Fina, fina Johan! Allt hans slit lönade sig tillslut, och igår skrevs lägenheten över på en kille och jag har bara Johan att tacka för det 
 
Sista bilen på min hem under de senaste åren
 
Det känns i alla fall som att livet är på g nu. Bollen är i rullning och jag har något att se fram emot, och samtidigt bäva för. Ser fram emot att komma ut i arbetslivet och samla på mig nya erfarenheter, utvecklas och känna att jag har en plats att vara jag på. Samtidigt bäva flytten från Östersund som varit mitt hem de senaste 3,5 åren och lämna mina fantastiska vänner här uppe. Det är verkligen blandade känslor. Men det är fortfarande minst tre veckor kvar tills flytten går och nu gäller det att njuta till max av vänner och allt skoj här i Östersund, samtidigt som vi snart måste börja förbereda oss för flytten till Uppsala. Jag har nog fortfarande inte fattat att jag har fått jobb, i Uppsala. Det är galet. Galet bra och galet läskigt på samma gång. 
 
Kvällen har i alla fall spenderats med Maria, Linda och Klaus. Det var filmkväll hos Maria och Erik. Vi kan ha sett världens sämsta film, men det var verkligen supermysigt att hänga. Har nog saknat det mer än jag trott. Har ju inte varit socialast på senaste tiden... men ska verkligen försöka ta vara på tillfällena nu sista veckorna.
 
Till top