Somebody get me through this nightmare
Idag har jag varit på introduktion på gymmet på Step In. Jag har fått mig ett personligt träningsprogram utifrån mina målsättningar och det känns braa! Det är ett lite läskigt program eftersom det innehåller så mycket fria vikter motför vad jag är van vid, men jag tror att det kan bli bra, så länge jag vågar nyttja det. Det är några läskiga övningar, men de känns då. Jag är pepp! :)
För övrigt så blir det nog ingen resa till Östersund. Jag har äntligen fått tag på praktiklärarna och de sa att "det väl överhuvudtaget inte är aktuellt med deltagande i upptaktsträff i Östersund när jag är placerad i Piteå".
Tack! Hur svårt var det att få ur sig det då? Måste man mejla fram och tillbaka till olika personer och slussas runt hit och dit bara för att få svar? Kommunikationen brister, många gånger om.
Det vore dock härligt att åka till Östersund bara för att komma bort (igen, jag vet). Jag blir så lätt uttråkad av att vara är och nästan sitta och göra ingenting, vilket är vad jag gjort denna vecka. Stämningen hemma är dessutom inte på topp utan är snarare irriterad. Jag kan givetvis träna (dels för att ha något at göra, dels för att få ut aggressioner och dels för att det är så jäkla härligt), men jag kan ju inte ta ut mig heller så jag kanske skadar mig eller gör något annat dumt. Så vad återstår då egentligen? Ikväll ska jag i alla fall försöka sätta mig ner med sociallagarna och kolla igenom de lagar som kommer bli aktuella för praktiken till veckan. Då har jag väl varit ganska duktig idag kan jag tycka. Men det skulle väldigt gärna få hända mer än såhär om dagarna. Man kan ju bli tokig för mindre..